Ett fyrfaldigt ”hopp hopp” för Hoppets fossilfria förskola

I januari välkomnade förskolan på Backa kyrkogata 11, även kallad Hoppet, alla förskolebarn till deras nya vardag. Precis innan årsskiftet invigdes förskolan i stadsdelen Hisingen i Göteborg som är byggd så fossilfritt som möjligt. En av stadens mest ambitiösa hållbarhetssatsningar har därmed gått i mål.

Den fossilfria förskolan Hoppet är en jubileumsatsning i Göteborgs stad för att fira att Göteborg nyss fyllt 400 år. Det är ett innovationsprojekt för att bygga fossilfritt och är det första fossilfria byggprojektet i Sverige. År 2017 fick Lokalförvaltningen i Göteborgs stad en beställning från kommunen att bygga en fossilfri förskola som skulle stå klar 2021 till förmån för den historiska födelsedagen. Invigningen ägde rum den 13 december i fjol men på grund av pandemin är tyvärr det stora jubileumsprogrammet uppskjutet till 2023.  

Förskolan har åtta avdelningar med plats för 144 barn och ersätter tre förskolor i området. När förskolan öppnade hade den redan sänkt de klimatpåverkande utsläppen med hela 70 procent jämfört med en traditionellt byggd förskola.  

Utmaningar med marknadens utbud 

På grund av bristen på helt fossilfria produkter i branschen har projektet valt att fokusera på klimatpåverkan från hela kedjan i byggnationen. Grunden och stommen har varit de största utmaningarna för att komma fram till vad som varit mest optimalt, både ur klimatsynpunkt och ekonomisk synpunkt.  

– Vi löste det genom att vi utredde flera olika alternativ från grunden till ytterväggar, innerväggar, bjälklag och tak och valde det som vi kunnat få fram i tid till en kostnad projektet har kunnat bära. Med det så fick vi också en rad olika komponenter som vi har med oss in i stadens klimatmål för vår verksamhet, säger Anders Hall, projektledare på lokalförvaltningen i Göteborgs stad.  

Återbruk har varit ett viktigt steg i projektet och att använda skog från närområdet. 

– Vi har gått tillbaka till träbyggnation i stommen och använt oss av mycket återvunnet material. Grunden är gjord till stor del av återbrukat glas, så kallad Koljerngrund. Vi har jobbat med att få ner klimatavtrycket och räknar vi med den inlagrade kolen ligger vi på minus i byggnaden, tillägger Anders Hall.  

Projektet har även kravställt att alla discipliner ska återbruka något. Exempelvis har kabelstegar från en annan byggnad använts i projekt Hoppet vilket syns genom färgfläckar på vissa av stegarna, men enligt funktionsperspektiv finns inga brister.  
 
– Det är win-win hela vägen både ekonomiskt och klimatmässigt. Detsamma gäller våra undertaksplattor som vi plockar från en leverantör som har demonterat det i en annan byggnad och lagerhållit dem, säger Anders Hall.  

Nordbygg en informationsplattform 

Nordbygg har följt hållbarhetsprojektet sedan 2018 då Hoppets projektgrupp besökte mässan och fick sitt externa startskott. Genom mässan fick man bra kontakt med de personer man önskade nå och även chans att sprida ordet om jubileumsatsningen.  

– Det var väldigt stort intresse för vårt projekt på Nordbygg 2018 och vi ser fram emot att se hur branschen har förändrats från 2018 till i dag. Jag tror och hoppas att det kommer finnas en större medvetenhet om klimatpåverkan och att man väljer rätt material till rätt applikation i våra byggnader, avslutar Anders Hall.  



Nominerad till Årets Bygge 2022
Hållbarhetsprojektet Hoppet är nominerad till Årets Bygge 2022 i kategorin Samhällsfastigheter.

"Årets Bygge är byggbranschens mest prestigefyllda tävling som vill lyfta fram alla aspekter och alla aktörer i ett framgångsrikt byggprojekt. Likt tidigare år granskas alla projekt utifrån våra fem kriterier: arbetsmiljö, hållbarhet, tid/kvalitet/budget, teknik/innovation och samverkan." (Källa: byggindustrin.se)